Fakta om lymfsystemet

Här tittar vi närmare på vårt magnifika reningssystem, lymfsystemet, som inte bara städar bort gifter, slagg och vätska ur vår kropp men som också samarbetar tätt ihop med immunförsvaret. Varför kallas det för ”det bortglömda systemet”? Vad har det för uppgift i kroppen och hur fungerar detta spännande nätverk?

Det bortglömda systemet

Du har säkert länge känt till nerv-, blod-, och muskelsystemet och vilken funktion dessa system har i vår kropp. Men hur länge har du känt till lymfsystemet? Ett intrikat nätverk med uppgift att transportera bort överflödig vätska och skadliga ämnen ur våra kroppar. Tätt sammanlänkat med immunförsvaret. Ett otroligt viktigt system med andra ord. Lymfsystemet är inget nyupptäckt system som man kanske kan tro. Redan den gamla greken Hippokrates, kallad läkekonstens fader, kände till lymfvätskan som han kallade ”det vita blodet”.

Tittar vi på yogisk och österländsk tradition har man länge förstått vikten av flöden, både av blod, lymfa och energi för att minska stagnationer i kroppen. I forskningsvärlden har man tidigare förbisett hur viktigt lymfsystemet är och man trodde länge, felaktigt, att lymfsystemet var en del av det kardiovaskulära (blod) systemet. Därför har kunskapen om lymfsystemet länge haltat, och gör till viss del även idag.

Lymfsystemet har varit ett förbisett och undervärderat system och kallas därför ofta ”det bortglömda systemet”. Fler börjar dock förstå storheten i vårt magnifika lymfsystem och både lymfsystem och fascia är idag populära områden inom forskningsvärlden.  

Vad är lymfsystemets uppgift?

Lymfsystemet är vårt avfalls- och dräneringssystem. Det hjälper kroppen att hålla sig balanserad genom att hålla kroppens vätskenivåer i balans, städa och transportera bort skräp samt stötta kroppens immunförsvar. Det har två viktiga huvuduppgifter:

Dränera och städa

Rensa bort överflödig vätska, avfall, toxiner, bakterier och annat skräp som våra celler och kropp inte vill ha.
Lymfsystemets avfallstransport liknar avloppssystemet i ett badrum. Funkar det som det ska så flödar vattnet och skräpet åker ut smidigt, dock upp till den maximala mängden systemet är dimensionerat för.

Funkar det som det ska så flödar vattnet lagom, har ett bra tryck, och skräpet åker ut smidigt,  dock till den mängden systemet är dimensionerat för. Överbelastas systemet och rören kloggas igen får vi på sikt nedsatt flöde. Precis som i ett badrum. Jobbar lymfsystemet effektivt så dräneras våra kroppar och våra vätskenivåer hålls i balans.

Aktivera immunförsvaret

Aktivera immunförsvaret om bakterier och annat skadligt kommit in i kroppen.
Lymfsystemet jobbar inte bara med avfall och dränage utan är också en stor del av kroppens immunförsvar. Faktum är att ca 70% av vårt immunsystem utgörs av lymfvävnaden i mage och tarm och våra lymfatiska organ, benmärg och brässen, tillverkar och lagrar B och T-lymfocyter.

När lymfvätskan når en av kroppens alla lymfnoder så analyseras den, och finns det bakterier, cancerceller eller andra skadliga organismer i lymfvätskan så larmas immunförsvaret. Till undsättning kommer bl.a. lymfocyter, vita blodkroppar, som transporteras via våra lymfkärl. De oskadliggör det skadliga som sen avlägsnas genom kroppens lymfatiska avfall.

Lymfsystemet transporterar också runt vita blodkroppar till skadade områden på kroppen för att städa rent och läka. Så vid alla typer av skador, infektioner eller operationer måste lymfsystemet både jobba hårt, och tätt ihop med immunsystemet.

Det stora nätverket

Lymfsystemet består av ett nätverk av vägar, små rör som heter lymfkärl, som löper längst med hela vår kropp och förgrenas in i kroppens alla vävnader.

Lymfsystemet är inget slutet system som exempelvis blodcirkulationssystemet, utan börjar överallt och leder i lymfbanor, enkelriktat, mot våra nyckelbensgropar vid halsen.

Det ytligare skiktet i lymfsystemet, med små och tunna lymfkapillärer, löper precis under det översta hudlagret och förgrenar sig vidare ner i det djupare skiktet där större lymfkärl löper bland våra inre vävnader och organ.

Lymfvätska flyter i lymfkärlen

I lymfkärlen flyter det vätska, kallad "lymfa", som lymfkärl och lymfkapillärer samlar in från den extracellulära vätskan som omger all vår vävnad i hela vår kropp. Den extracellulära vätskan kan öka när blodkärlen sipprar ut vätska eller när blodtrycket ökar. En del sugs tillbaka men en del blir kvar och behöver transporteras bort av lymfsystemet.

När vätsketrycket blir högt runt lymfkärlen så sugs vätska med omkringliggande avfall in i våra lymfkärl och kallas då lymfvätska. Avfallet kommer bland annat från våra celler men kan också vara stora molekyler.

Lymfkärlen har små muskelsegment, lymfhjärtan (angion), som kramar vätskan framåt, sektion för sektion. I de större lymfkärlen finns klaffar som förhindrar ett bakflöde så att lymfvätskan bara kan drivas framåt.  

Trafikerade transportleder

Varje dag bildas ca 2-4 liter lymfvätska sk lymflast i våra kroppar, som behöver hanteras av lymfsystemet för att undvika vätskeansamling, dvs svullnad i kroppen. Blockeringar i lymfflödet kan göra att överskottsvätska ackumuleras och lokala ödem kan bildas.

Det finns också specialiserade lymfkärl i vår tunntarm som har till uppdrag att absorbera fett och fettlösliga vitaminer från vårt matsmältningssystem. Detta ska transporteras vidare från tarmen via lymfsystemet upp till blodsystemet.

Koppling immunförsvaret

Via lymfkärlen transporteras dessutom viktiga lymfocyter, d.v.s. vita blodkroppar/immunceller, till den plats i kroppen där det finns bakterier, virus, infektion, skada eller inflammation. Så lymfkärlen är trafikerade transportleder och ett nedsatt lymfflöde kan försämra transporten av lymfocyter och därmed försämra immunförsvaret.

Det slutliga målet

Lasten med lymfvätska flödar bara i en riktning i lymfkärlen, och det är i riktning mot nyckelbensgroparna. Den sk slutstationen. Lymfvätskan ska, i vissa fall, ta sig ända ner från fötterna upp till halsen. Rening sker på vägen av våra fantastiska små lymfnoder (läs mer nedan).

Det slutliga målet i lymfsystemet är att återcirkulera en renad lymfvätska in till blodflödet. Det sker via två stora vener strax nedanför nyckelbensgroparna, där lymfsystemet möter upp blodcirkulationen i en av hjärtats vener, och den renade lymfvätskan omvandlas till blodplasma.
Den vänstra venen är ansvarig för 75% av kroppens lymfdränage, medan den högra venen dränerar 25% av kroppen (se bild).

De eventuella skadliga ämnen eller överflödig vätska som finns kvar när lymfvätskan kommer upp till nyckelbensvenerna förs vidare till våra utrensningsorgan (njurar och lever). Det är dessa organ som ser till att det som lymfsystemet har hämtat upp och transporterat också kan lämna kroppen.

Lymfnoder - våra reningscentraler

Längst med lymfkärlen i kroppen så sitter det små organ som heter lymfnoder. De kallas oftast för lymfkörtlar. De är dock rent tekniskt inga körtlar, så därför är lymfnoder ett mer korrekt namn. Det finns totalt cirka 600-700 lymfnoder i kroppen. Kvinnor har fler lymfnoder än män, speciellt runt bröst, ljumskar och könsorgan.

Lymfnoderna är kroppens verkliga superhjältar! De är små analys- och reningscentraler och det första som sker när lymfvätskan når en nod är att den analyseras. Finns bakterier, virus eller andra skadliga mikroorganismer med i lymfvätskan så går SOS-larmet igång och immunförsvaret aktiveras. Noderna innehåller mängder med lymfocyter och antikroppar som renar lymfvätskan och oskadliggör farliga ämnen.

På vuxna är lymfnoderna ungefär lika stora som ett risgryn, och brukar inte kännas. Men de kan svullna vid virusinfektion eller bakterier i kroppen och det beror på att det är extra mycket lymfocyter och aktivitet inuti noden.
Läs mer om svullna lymfkörtlar här
Lymfnoder (lymfkörtlar) återskapas inte, så om de avlägsnas kirurgiskt (ex vid en bröstcanceroperation) kan det påverka lymfflödet negativt i den delen av kroppen, och leda till exempelvis lymfödem.

Lymfvätskan kan behöva filtreras genom flera noder innan den är helt ren men vissa skadliga ämnen klarar inte noderna att eliminera. Ex på sådana ämnen är kol och färgämnen och dessa lagras då i noden på obestämd tid.

Lymfnoderna runt halsen

Utav kroppens totalt ca 600 lymfnoder sitter ca 200 runt halsen. En tredjedel alltså! Halsen är vår allra viktigaste lymfstation och det är därför lymfmassörer fokuserar så mycket på hals och nacke vid lymfmassage.
Tyvärr täpper vi ofta till flödet i halsens lymfnoder genom att:

  • spänna axlar/nacke/hals när vi är stressade
  • sitta ofta och länge framför skärm där vi lätt hamnar i gamnacke-position med framåtroterade axlar
  • röra oss för lite generellt (lymfsystemet behöver rörelse för att flöda).

Ett nedsatt flöde runt just halsen kan yttra sig genom bland annat: svullnad i ansiktet, huvudvärk, öronvärk och återkommande problem med bihålorna.

Våra viktiga lymfstationer

Lymfnoderna finns utspridda längst alla lymfkärl i kroppen men det finns så kallade lymfstationer där det sitter en större anhopning, kluster, av lymfnoder. Samlade som pärlor på ett halsband ungefär. De är viktiga delmål i lymfflödet och lymfvätskan strävar efter att hamna vid den närmast nästkommande lymfstationen för analys och rening.
De största lymfstationerna är placerade:

  • vid hals/nyckelben/nacke
  • vid armhålor och armveck
  • djupt i magen runt diafragman
  • i ljumskar
  • vid knävec

Lymfnoderna är strategiskt placerade i kroppen

Tittar vi på var vi har störst samlingar av lymfnoder så ser vi att de är strategiskt placerade runt vår rörelseapparat för att få extra stimulans. Hals/nacke är till för att vridas, armar för att pendla. Diafragman rör sig upp och ned när vi andas, och våra benrörelser hjälper lymfan att pumpa runt ljumskar och knän. Lymfsystemet saknar nämligen en egen pump och är beroende av rörelse för att föra lymfvätskan framåt.

Lymfsystemet saknar en pump

Till skillnad från blodet har lymfsystemet ingen egen pump som pumpar runt lymfvätskan per automatik. I stället är lymfsystemet beroende av stimulans på annat sätt. Det är tryck och rörelse från skelettmusklerna och diafragman som är motsvarigheten till "pumpen" i det lymfatiska systemet. När vi djupandas rör sig diafragman upp och ned och skapar ett vakuum i buken som stimulerar de stora, djupa lymfkärlen i bröstet.

Vi kan stötta lymfsystemet

Men vi kan stimulera lymfflödet på fler sätt. Lymfkärlen är som nämnts tryckkänsliga. När det skapas ett tryck utanför och innanför lymfkärlen så skapas det sammandragningar som kramar flödet framåt snabbare. Tryck mot kärlväggen skapar alltså aktivitet och vi kan stimulera det genom olika typer av växlande tryck inifrån eller utifrån.
Lymfflödet kan stimuleras via:

Det finns alltså olika sätt att stimulera lymfflödet på och det är anledningen till att egenvårdsmassage, andningsövning och rörelse är ovärderliga verktyg i att upprätthålla en god lymfhälsa.

En del stimulans sker mer ytligt och en del sker djupare. Lättare massage och strykningar, ex via egenvård stimulerar det ytligare systemet väldigt effektivt och andningsövningar stimulerar de djupare kärlen.

När lymfsystemet inte flödar

Fungerar lymfsystemet som det ska, så flödar det fritt, likt ett avloppssystem i ett badrum. Skräpet åker ut smidigt och vattnet som spolar kan också flöda ut. Jobbar lymfsystemet effektivt så dräneras våra kroppar i lagom takt, men uppstår det små stopp längst vägen och "rören" kloggas igen så får vi på sikt nedsatt flöde. Ett trögt lymfsystem med andra ord.

Fungerar inte lymfsystemet som det ska, och flödet är nedsatt på grund av olika orsaker, så får lymfsystemet svårt att ta hand om all överskottsvätska som produceras dagligen. Det kan då uppstå vätskeansamling och svullnad, så kallat ödem.

Vätska, slagg och fett riskerar även att stanna kvar i fascian, bindväven, som omsluter alla vävnader och organ i kroppen. Då kan förtätad vävnad, sk fibroser samt stelhet, inflammation och smärta/ömhet uppstå. Vi kan få celluliter och en envis övervikt.
När lymfsystemet är trögt och överbelastat kan vi känna oss slöa, tunga och trötta. Vi kan vara förstoppade, ha huvudvärk och uppleva svullnad, ömhet och smärta i kroppen.

Läs mer om symptom och orsaker till trögt lymfsystem samt vad man kan göra åt detta under Lymfhälsa

Sjukdomar och tillstånd kopplade till lymfsystemet:

Lymfödem
Kronisk svullnad i ett område p.g.a nedsatt lymfflöde. Kan vara både primärt (medfött tillstånd) eller sekundärt (uppstår vanligtvis efter operationer där lymfnoder skadats). Läs mer om lymfödem på 1177.

Lipödem
Kronisk störning i fettvävnaden där de ytliga mindre lymfkärlen närmast huden påverkas och kroppens fettceller ökar i storlek. På 1177 kan du läsa mer om lipödem.

Dercums
Förekomst av smärtsamma fettknölar i kroppens fettväv vid det ytliga lymfsystemet. Här kan du läsa mer om Dercums på Svenska ödemförbundets hemsida.

Lymfom
Samlingsnamn för cancersjukdomar som uppstår i lymfnoderna i lymfsystemet. Läs mer om lymfom hos på Cancerfondens webbplats.

Lymfatiska organ och immunsystemet

Lymfsystemet är en stor del av immunsystemet, och vi har fler lymfatiska organ som har en viktig roll i att stötta vårt immunförsvar och vår förmåga att bekämpa sjukdomar.

Kroppen har två primära lymfatiska organ: benmärg, där lymfocyter skapas, och brässen (även kallad Tymus), där lymfocyter mognar till T-celler/T-lymfocyter (vilka sen omvandlas till mördarceller).

Till de sekundära lymfatiska organen hör bland annat lymfnoderna och mjälten. Mjältens funktion är bland annat att fungera som ett förråd för lymfocyter och röda blodkroppar, den är även vårt största lymfatiska organ.

Vidare har vi halsmandlar, tonsiller, adenoider (polyper) och blindtarm. De kallas ofta meningslösa organ, men faktum är att de är designade för att förhindra infektion i områden där det lätt ansamlas bakterier.   

Tarmkanalen och matsmältningen

Lymfsystemet samarbetar tätt ihop med tarmen. Tarmhälsan påverkar lymfsystemet och lymfsystemet påverkar tarmhälsan. I tarmarnas väggar och i vävnader runt tarmen finns en stor mängd lymfatisk vävnad som deltar i kroppens immunförsvar. Det här stora nätverk av tarmvävnad, kallad GALT, inkluderar blindtarmen och Peyers plack (vävnad lokaliserad i nedre tunntarmen).

Att tarmarna har mest lymfatisk vävnad av alla delar i kroppen, beror på att mag-och tarmkanalen är det område som är mest utsatt för mikroorganismer. Hela 70 % av kroppens immunförsvar är placerat i detta område och utgör kroppens första försvar mot t ex matrelaterad sjukdom. Högst avgörande för hela vår kropps motståndskraft.
En dålig tarmhälsa kommer därför att påverka lymfsystemet och omvänt så kan ett trögt lymfsystem ge magproblem. Om det kommer in skadliga ämnen i tarmarna fyller lymfsystemet på med vätska i tarmarna för att rensa ut det skadliga i form av lös avföring. På samma sätt kan lymfsystemet påverka tarmhälsan. Om lymfsystemet är trögt, exempelvis på grund av att diafragman inte rör sig optimalt via andningen, så kan tarmrörelserna minska. Då kan vi istället uppleva förstoppning. Lymfsystemet och tarmen samarbetar alltså tätt ihop och en ohälsa i tarmen ger lymfsystemet extra mycket att jobba med.

Det finns även små, specialiserade lymfkärl i vår tunntarm, kallade laktealer. De har till uppgift att absorbera fett, fettlösliga vitaminer, elektrolyter och proteiner från vårt matsmältningssystem och föra vidare dess näring ut till våra celler. Därför kan ett intag av fetter och proteiner som är stora och svåra att bryta ned påverka lymfsystemet och göra lymfvätskan mer trögflytande. 

Hjärnans eget lymfsystem

Nu har vi gått igenom hur lymfsystemet fungerar i vår kropp. Men visste du om att hjärnan har ett alldeles eget lymfsystem?

Nämligen det glymfatiska systemet, som likt en tvättmaskin, sköljer undan och städar rent hjärnan när vi sover i djupsömn. Ett system av hydrauliska rör, som suger upp ryggmärgsvätska/cerebrospinalvätska som sen pumpas runt, genom hjärnvävnaden för att tvätta bort skadligt avfall. Det kallas för det glymfatiska systemet, eftersom det är uppbyggt av gliaceller och liknar lymfsystemet i övriga kroppen.

Den stora skillnaden är att de två systemen faktiskt är separata och att glymfsystemet bara slås på när vi sover i djupsömn. Forskning visar att den långsamma aktiviteten i hjärnan i samband med djupsömn är nödvändig för funktionen hos det glymfatiska systemet.
Exakt hur mycket vätska som rinner genom en mänsklig hjärna varje natt har ingen ännu kunnat mäta, men gissningen är upp till flera liter. Vätskan o dess avfall flödar sen ner i nacken för att till slut tas upp av vårt vanliga lymfsystem.

På dagen byggs avfall upp och på natten städas det undan i hjärnan. Det är kanske därför man känner sig klar i huvudet efter en god natts sömn. En teori till att vi rent biologiskt fortfarande måste sova är just att hjärnan inte klarar den här renhållningen i vaket tillstånd.

Sömnen är alltså helt avgörande för vår hjärnas rening och hälsa. Men även för vårt vanliga lymfdränage – som även det fungerar som bäst när vi är i sömn eller djup avslappning (vårt parasympatiska nervsystem). Därför är det av största vikt att prioritera sin sömn om man vill optimera sitt dränage, både i kropp och knopp!

Information

OBS! Denna hemsida erbjuder inte medicinska råd. Innehållet har enbart syftet att sprida kunskap om lymfsystemet, lymfhälsa och egenvård. Materialet ska aldrig ersätta professionell medicinsk rådgivning, eller individuell diagnos och behandling.

© 2024 Lymfsystemet.se